Pumas miljöbalansräkning (Environmental Profit and Loss Account, E P & L) är ett sätt att i monetära termer uttrycka värdet av de ekosystemtjänster som används i företagets hela leverantörskedja. För verksamhetsåret 2010 beräknade Puma kostnaden för ekosystemtjänsterna till 145 miljoner Euro. Pumas egen verksamhet svarade för 8 miljoner Euro medan resterande 137 miljoner härrör från verksamheter i leverantörskedjan.

Den nyligen publicerade metodikrapporten omfattar även en regional uppdelning av Pumas E P & L-resultat och en omfattande redovisning av orsakerna bakom företagets miljöeffekter och hur de mättes, samt en översikt över fördelarna med E P & L som ett verktyg för strategi, ledning och kommunikation.

Hittills har beräkningarna baserats på en så kallad ”vaggan till fabriksgrinden”-metodik som alltså inte omfattat produkternas hela livscykel. För produkter som till exempel skor, som har en relativt liten miljöpåverkan under användningsfasen, kan den nuvarande metodiken anses vara tillräcklig menar Puma. Men för kläder, som kräver regelbunden tvätt och kanske också strykning, finns uppenbara brister i metodiken eftersom betydande miljöeffekter under användningsfasen inte inkluderas. Puma har därför bestämt sig för att nu vidareutveckla E P & L-verktyget till att omfatta en full ”vaggan-till graven”-metodik som inkluderar produkternas hela livscykel.

» Ta del av metodiken bakom Pumas miljöbalansräkning (PDF 20,5 MB)

En miljöekonomisk resultaträkning har tagits fram för 11 industrisektorer. Utfallet visar att det globala samhällets kostnader för miljöbelastande företagsaktiviteter inom livsmedelssektorn faktiskt överstiger sektorns totala intäkt på 200 miljarder dollar. I fem av de övriga sektorerna – el, industrimetaller, gruvdrift, sjötransporter och flyg – står miljökostnaderna för mer än hälften av industrins inkomster.

Dessa miljökostnader härrör inte uteslutande från företagen utan ska till viss del bokföras på slutanvändarna, säger KPMG i rapporten "Expect the Unexpected: Building Business Value in a Changing World".

De data som presenteras i rapporten ger en indikation på hur stora värden som står på spel. Företagen kommer inom en nära framtid att tvingas betrakta dessa kostnader som en reell finansiell risk och vara beredda att betala en större del av dem, säger KMPG.

Miljökostnaderna för de 11 industrisektorerna – som även inkluderar bilar, drycker, kemikalier, olja och gas samt telekommunikation och internet – ökade med 50 procent mellan 2002 och 2010, från 566 miljarder dollar till 854 miljarder. Den prognostiserade fördubblingen av kostnaderna vart fjortonde år kan inte betraktas som hållbar.

» "Expect the Unexpected: Building Business Value in a Changing World" (PDF 4,65 MB)

För att säkerställa att EU:s politik stödjer målen uppsatta i Färdplanen för ett resurseffektivt Europa, genomför EU-kommissionen en översyn av konsument- och näringslivspolitiken för att se vad som kan förbättras. EU-kommissionen vill därför få in synpunkter på hur en ny och ambitiös politik för hållbar konsumtion och produktion kan se ut.

Fyra områden lyfts fram i det öppna samrådet:

- Strategier avseende produktdesign, återvinning och avfallshantering.
- Miljöanpassad offentlig upphandling.
- Åtgärder för att förbättra produkters miljöprestanda.
- Åtgärder för att förbättra organisationers miljöprestanda.

Medborgare, företag, organisationer och myndigheter är välkomna att lämna synpunkter. Sista svarsdatum är 3 april 2012.

» Svarsformulär och bakgrundsdokument

» Europa 2020

» Ett resurseffektivt Europa – ett huvudinitiativ inom Europa 2020-strategin

Det är tuff kritik som Parul Sharma levererar till svenska företag och CSR-ansvariga.

- Debatten har blivit så snedvriden. Alla pratar om vad vi kan och vad vi tror – men ingen vågar erkänna att vi faktiskt har problem. Jag vill inte se fler glassiga och tillrättalagda utspel, säger Parul.

(Miljöaktuellt)

» Läs mer

Miljömärkning Sverige startade hösten 2011 ett bokupprop för att påverka bokförlagen att ställa om till en mer hållbar produktion och trycka på Svanemärkta tryckerier.

- Efterfrågan på miljömärkta böcker ökar hos konsumenterna. Det är dags för bokbranschen att bli grönare och att förlagen tar sitt miljöansvar, säger Ingela Hellström, tryckeriansvarig på Miljömärkning Sverige.

- Böcker ingår också i en grön livsstil. Många konsumenter jag möter tar för självklart att det redan finns många Svanenmärkta böcker, liksom det idag finns ett rikt utbud Svanenmärkta produkter, säger Ingela Hellström.

Det finns över 200 Svanenmärkta tryckerier att välja på bara i Sverige, 400 i Europa. Ett Svanenmärkt tryckeri tar ett helhetsgrepp på miljöarbetet: från råvara till slutprodukt. Tryckerierna har bytt ut farliga kemikalier, har sett över sin energianvändning och avfallshantering och trycker på papper med låg miljöbelastning, som inte kommer från skyddsvärda skogar.

(Svanen)

» Läs mer

Google har intagit topplaceringen i Greenpeace årliga Cool IT Leaderboard som rankar teknikföretagens miljöarbete. Google har därmed tagit ledartröjan från nätverksjätten Cisco.

Den expertgrupp som ligger bakom rankingen meddelar att Google klättrat till tabelltoppen på grund av sin höga profil när det gäller investeringar i förnybar energi. Likaså bidrar det faktum att Google uttalat sitt stöd för USA:s strängare energipolitik och för EU:s insatser för skärpta klimatmål.

Expertgruppen riktar skarp kritik mot Apple, och vägrar återigen att ta med företaget på listan eftersom det inte uppfyller kriterierna.

- Apple har inte visat något som helst ledarskap när det gäller att utnyttja sin marknadsposition, med rekordvinster och stora kapitalreserver, till att driva fram energieffektiva IT-lösningar. Trots att många av Apples konkurrenter redan ligger långt fram, säger Greenpeaces kampanjgrupp i ett uttalande.

Facebook har också uteslutits från listan. Greenpeace bekräftar dock att den sociala nätverksjätten kommer att inkluderas på nästa års lista eftersom företaget i slutet av förra året offentliggjorde konkreta handlingsplaner för hur de ska minska sitt beroende av kolkraft och öka användningen av förnybar energi.

Greenpeace Internationals IT-analytiker Gary Cook säger att man med rangordningen av de 21 globala teknikföretagen vill understryka den avgörande roll som IT-företag kan spela för att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

- Dessa teknikjättar har en verklig möjlighet att använda sin makt och sitt inflytande för att förändra vårt sätt att producera och använda energi. Google toppar tabellen, eftersom det är ett företag som lägger sina pengar där de behövs, genom att göra investeringar i förnybar energi, säger han i ett uttalande.

- Företagen inom IT-sektorn tycker om att se på sig själva som framåtsyftande och moderna. Men de sitter alldeles för tysta, alltmedan den smutsiga delen av energisektorn utövar påtryckningar på politiska processer och finansmarknaden.

Google följs i tabellen av Cisco, som alltså föll från sin tidigare topposition, och Ericsson och Fujitsu på delad tredje plats.

Dell får beröm för sina inköp av förnybar energi, som utgör en femtedel av företagets totala energianvänding. Det japanska telekomföretaget Softbank uppmärksammas för den roll det spelat i att framkräva omställning till ökad andel förnybar energi efter Fukushimakatastrofen.

Mjukvarujätten Oracle fick den lägsta rankingen av de listade företagen, främst på grund av ovilja att lämna ut information om fördelningen mellan förnybar och kolintensiv energianvändning.

Gary Cook uppmanar fler IT-företag att använda sin ställning för att öka investeringarna i miljö- och energieffektiva tekniker och affärsmodeller.

- IT-branschen måste använda sitt inflytande, sin innovativa anda och tekniskt know-how till att överrösta de "smutsiga energibolagen" som försöker hålla oss tillbaka från en övergång till en ekonomi som bygger på förnbar energi, säger Cook. Vi hör mycket prat från företag om att gå över till ren energi, men hittills har vi inte sett mycket av handling.

» Ladda ned en sammanfattande tabell (PDF 0,3 MB)

» Ladda ned rapporten "Cool IT Leaderboard – Version 5: February 2012" (PDF 1,3 MB)

I år har det gått 20 år sedan FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Fortfarande kämpar världens regeringar med att försöka visa förbättrad miljöprestanda på nationsnivå. Indikatorer och kvantitativa mått tas fram för att följa utvecklingen av olika föroreningar och för att utvärdera förvaltandet av naturresurser och ekosystem. I kölvattnet av finanskriserna med strängare budgetrestriktioner ökar pressen på regeringarna att uppvisa konkreta resultat av sina miljöinvesteringar.

"2012 Environmental Performance Index" som nyligen publicerats av Yale University och Columbia University i samarbete med Europeiska forskningscentret JRC och World Economic Forum presenterar resultaten från en utvärdering av hur framgångsrikt miljöarbetet egentligen är i 132 av världens länder.

Forskarna har tittat på en lång rad indikatorer för miljötillståndet, innefattande bland annat luft- och vattenkvalitet, nyttjande av vattentillgångar, fiske, biologisk mångfald, skogs- och jordbruk samt klimatförändringar.

Sverige har successivt fallit från andra plats 2006 till fjärde plats 2010 och till nionde plats i 2012 års sammanvägda ranking. Sverige får toppbetyg när det gäller luft och vatten men hamnar långt ned på listan när det gäller förvaltandet av våra skogs- och fiskeresurser (Country Profile: Sweden).

» Läs rapporten "2012 Environmental Performance Index" (PDF 3,5 MB)

Fokus ligger främst på den potential som den tekniska utvecklingen innebär för olika sektorer. I det fortsatta arbetet kommer Naturvårdsverket att tillsammans med andra myndigheter komplettera sammanställningen med scenarioanalyser och förslag på styrmedel.

Slutrapporten med olika scenarier och förslag på nya styrmedel ska överlämnas i december år 2012.

Bakgrund
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Flera myndigheter involveras i uppdraget och arbetet ska bygga på dialog och samverkan med hela samhället.

Naturvårdsverket ska:

• redovisa hur utsläppen ska minska över tiden inom olika sektorer fram till 2050
• analysera behov av långsiktiga förändringar inom olika samhällssektorer. Flera myndigheter engageras i arbetet, bland annat Boverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet, SMHI, Trafikverket, Transportstyrelsen, Vinnova och samtliga länsstyrelser
• föreslå förändring i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt
• beräkna hur hela utsläppsreduktionen kan ske inom Sverige, samt hur internationella marknader för utsläppshandel kan användas och utvecklas.

» Naturvårdsverkets delrapport:
  "Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050" (PDF 1,4 MB)

» Sammanfattning av delrapporten (PDF 600 kB)

Tesco överväger att upphöra med klimatmärkning av sina produkter. Livsmedelsjätten anser att processen med att beräkna klimatavtryck (carbon footprint) är alldeles för dyr och tidskrävande.

Vi räknade med att övriga återförsäljare snabbt skulle anamma idén och klimatmärka sina produkter.

Helen Fleming, klimatansvarig på Tesco, säger till The Grocer Magazine att livsmedelskedjan inte längre gör klimatberäkningar för ytterligare produkter. Orsaken är dels att det krävs månader av arbete för att göra beräkningarna, dels att andra livsmedelskedjor valt att inte ansluta sig till märkningen vilket gör systemet mindre effektivt än vad man ursprungligen hade hoppats.

- Vi räknade med att övriga återförsäljare snabbt skulle anamma idén och klimatmärka sina produkter, vilket skulle bidra till att skapa den kritiska massa som krävs för ett fungerande märkningssystem. Men det har inte hänt, säger hon. Vi måste nu därför resonera oss fram till ett riktigt och långsiktigt beslut om vad vi gör härnäst.

» Läs mer

Nadine Viel Lamare

Hållbart värdeskapande är ett samarbete där 14 av Sveriges största institutionella investerare gått samman för att lyfta betydelsen av att arbeta strukturerat med hållbarhetsfrågor. Initiativet förvaltar tillsammans ett kapital på 5 000 miljarder kronor, varav 650 miljarder kronor är placerade på den svenska aktiemarknaden per 30/6-2011. Det motsvarar 16 procent av kapitalet på NASDAQ OMX Stockholm.

Täten, klungan och eftersläntrarna
Tre grupperingar har utkristalliserats i undersökningen: täten, klungan och eftersläntrarna. De 14 procent av bolagen som befinner sig i täten har i stort sett alla riktlinjer på plats, transparent kommunikation och en styrelse som tar stort ansvar för hållbarhetsfrågorna.

Den låga förändringstakten bland de bolag som är sämst bekymrar oss.

- Vi ser att det är många bolag som lägger stor vikt vid hållbarhetsfrågorna, men att de kommit olika långt, fortsätter Nadine Viel Lamare. De som var föregångare redan 2009 är de som ligger i framkant även idag och de tar fortsatt steg framåt. Vår förhoppning är att dessa företag ska inspirera andra bolag som inte kommit lika lång i sitt hållbarhetsarbete. Miljö är även denna gång det område som prioriteras högst.

Detta är andra gången som rapporten presenteras och deltagandet bland bolagen är högt. 82 av NASDAQ OMX Stockholms 100 största bolag har svarat på frågor om miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, affärsetik/antikorruption och arbetsmiljö, säkerhet och hälsa.

Transparensen har ökat bland bolagen. Drygt 60 procent av bolagen som svarat väljer nu att offentliggöra sina riktlinjer jämfört med drygt 50 procent 2009. Allt fler rapporterar även externt om sitt hållbarhetsarbete.

Användning av styrsystem för att följa upp riktlinjerna har också ökat markant från 67 till 90 procent. Leverantörer kontrolleras även i större utsträckning, med en ökning från 60 till 80 procent.

- Glädjande är också att en fjärdedel av bolagen utbildar nya och befintliga styrelseledamöter i hållbarhetsfrågor; ett tecken på att hållbarhetsfrågorna prioriteras alltmer i styrelsearbetet. Vi vet att många bolag brottas med de här frågorna och att det är en utmaning, men det är glädjande att det tas steg i rätt riktning. Det är bara så vi kan skapa en reell och nödvändig förändring, avslutar Nadine Viel Lamare.

» Rapporten med slutsatser från undersökningen (PDF 1,4 MB)