Vet du vad din middagsfisk åt till frukost?

Numera kokas och mals 25-30 miljoner ton fisk årligen ner till fiskmjöl som används som mat i odlingar av andra fiskar och skaldjur. Fisken som används för att producera fiskmjöl är antingen så kallad foderfisk, pelagisk fisk som lever i stora stim och är lätta att fånga, eller bifångst från annat fiske, ofta kallad skräpfisk. I rapporten ”Vet du vad din middag åt till frukost?” granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen fisket bakom produktionen av fiskfoder.

Två av de länder som har störst produktion av fiskmjöl och fiskfoder är Peru och Thailand. Ungefär en tredjedel av det fiskfoder som används i norska laxodlingar kommer från Peru. De jätteräkor som importeras till Sverige kommer till stor del från bland annat Kina, Thailand och Vietnam. Thailand använder merparten av landets fiskfoder till de egna räkodlingarna, men exporterar även en betydande del till Kina och Vietnam. En stor del av de jätteräkor som konsumeras i Sverige är således uppfödda på fiskfoder från Thailand.

Granskningen omfattar fältstudier i Thailand och Peru. Därutöver har fem restaurangkedjor och tolv importörer och grossister kontaktats för att klarlägga hur branschen agerar gällande import och inköp av odlad fisk och skaldjur. Restaurangerna Arigato Sushi Wok, Forno Romano, Grekiska kolgrillsbaren, Pizza Hut och Vapiano fick frågor om inköpen av jätteräkor och odlad lax, varifrån dessa varor kommer, vilka leverantörer de använder, vad de vet om ursprung och om fodret vid uppfödningen samt om de har något arbete rörande miljö och sociala frågor. Samma frågor ställdes även till flera svenska importörer och grossister som säljer lax och jätteräkor till restauranger

Resultaten från fältstudien och granskningen i Sverige tydliggör enligt Swedwatch och Naturskyddsföreningen flera problem:

• De restauranger, importörer och grossister som kontaktades har nästan undantagslöst varit ovilliga att svara på frågor eller att delge någon information. På företagens hemsidor finns ingen information kring arbete med hållbart fiske eller ansvarsfulla inköp. De få företag som ändå har delgivit någon form av information och svarat på frågor har inte några rutiner kring spårbarhet eller krav på fiskfodret.
• Statistiken talar ett tydligt språk – haven fiskas ut i en rasande fart och det finns hittills inga tecken på att flottorna globalt sett minskar sina ansträngningar att ta upp fisk. Den fattiga kustbefolkningen i Syd äter allt mindre fisk. Ett intensifierat vattenbruk av rovfiskar och jätteräkor förstärker problemen eftersom odling av dessa kräver större input i form av foder än vad som fås ut i form av fisk eller skaldjur. Däremot kan odling av fiskar som äter vegetabilier vara en del av lösningen på såväl livsmedelstryggheten som utfiskning av haven.
• Fisken som används till foderproduktion har en viktig roll i de marina ekosystemen och ett hårt fisketryck mot små fiskar ger effekter på hela näringsväven. Det kan ses i form av exempelvis ökad förekomst av maneter, ökad algtillväxt eller minskning av de djur som lever på foderfiskar, bland annat större fiskar, sjöfågel och havslevande däggdjur.
• Det finns ett utbrett illegalt fiske i Thailand och Peru och det finns därmed en stor risk att illegalt fångad fisk används för att föda upp laxen och räkorna som säljs på svenska restauranger.
• Den fisk som används för att föda lax och räkor är till stor del matfisk. Det är med andra ord en konkurrens mellan rätten till mat i de länder där fisken tas upp och konsumtionen av lax och räkor i Nord.
• Arbetssituationen på de thailändska fiskebåtarna är undermålig. Arbetare som intervjuades under fältstudien vittnade om tvångsarbete, uteblivna löner, misshandel, stora brister i arbetsmiljön och i vissa fall även mord.
• I Peru har fiskmjölsindustrin inte bara bidragit till utfiskning och negativa ekosystemeffekter. Dessutom påverkar utsläppen från fabrikerna lokalbefolkningen negativt.

Rapportförfattarna menar att det finns en tydlig risk att laxen och de jätteräkor som serveras på flera svenska lunchrestauranger är uppfödda på fisk som fångats under dessa villkor. Inget av de kontaktade företag som svarade hade några rutiner för att förhindra detta och inget av företagen hade heller någon kunskap om ursprung på fodret som hade använts till att föda upp räkorna och laxen. Få av företagen uppgav ursprunget på räkorna de säljer. Enbart ett fåtal visade förståelse eller engagemang för frågan.

Enligt en EU-förordning (IUU-förordningen) ska de som handlar med fisk och fiskprodukter kunna uppge och visa dokumentation på att fisken inte är illegalt fiskad. Det finns ett flertal undantag i förordningen, bland annat gällande fisk som används för att producera fiskfoder.

Konsumenter har en tendens att ställa mindre krav och be om mindre information om maten som köps på restauranger jämfört med i butiker. Eftersom en betydande del av den svenska matkonsumtionen sker på restauranger är det viktigt att dessa är en aktiv del i arbetet med att minska miljöbelastningen från vår mat. I det arbetet är både konsumenterna och restaurangerna viktiga, genom att konsumenterna kan ställa högre krav och begära mer information, och restaurangerna kan förmedla sådan information och även arbeta aktivt med att välja hållbart producerad mat.

(Swedwatch och Naturskyddsföreningen)

» Rapporten "Vet du vad din middag åt till frukost – en rapport om fiskmjöl" (PDF 1,7 MB)